Lång tid sedan sist, mycket har givetvis hänt, och skulle jag skriva om allt så är jag övertygad att ni kommer att dippa näsan i tangentbordet efter ett tag.

Jag är nyss hemkommen från ytterliggare en dag på jobbet som skidinstruktör, ett jobb som jag stortrivs med. Vi har fått förmån att denna vecka utbilda andra personer till instruktörer, kul må jag säga :)

Skidupplevelser har det blivit många av, både i backarna och i spåren. Vilka banor här finns, vida spår där man utan vidare ligger två i bredd på skatepassen, banorna är kupperade med många roliga och snabba utförslöpor och låååånga härliga uppförsbackar. Det gillar vi!! :)

OS står just nu och bankar för dörren, detta märks!! Det pyntas, det byggs scener för underhållning, det märks verkligen att något stort finns runt hörnet, det är en häftig känsla att vandra genom Village nu..

Och jag har fixat två OS tickets, wow!! En till Sprinten och en till Damernas 15 km Skate samt en till herrarnas 30 km Skate. Funderar på att se något mer, vet bara inte vad än, helst skulle jag vilja se allt.

En Sverigeflagga har införskaffats, den skall synas det vill jag lova, och vi ska höras det kan garanteras. Tänkte smycka ut oss så bra det går när vi ska hejja fram våra vänner i spåret :)

Här kommer lite bilder från en dag i på berget, jag gjorde min första så kallade "Hike" i förrgår, ojoj vilket puderåk det blev. Vi vandrade 20 minuter i snö till midjan, en häftig känsla.

Önskar att jag hade mer bilder från skidspåren men har inte tagit mig tid att stanna för att ta fram kameran och ta kort, jag blir för ivrig i den fina miljön :)

Dit ner skulle vi, och detta med skidor.....

Hoppas att ni njuter hemma i vinterlandet och att ni åker mycket skidor...

Take care!

Emil

Silverstar, vilket ställe, detta är utan tvekan ett av världens bästa ställen att träna på. Bruksvallarna och Idre mer flera är lååååångt efter detta skidparadis!

Jag, Lee, Thomsen och Camille kom hit i tisdags kväll så första passet blev onsdag morgon. Det är få gånger som jag har upplevt att 90 minuter går så fort, måste bero på höjden, på den syrefattiga luften vilket i sin tur kanske gör att jag tappar tidsuppfattningen....eller inte ;) Naturen är storslagen, banorna helt underbara och massa tävlingsåkare överallt vilket också inspirerar.

Silverstar ligger på 1700 meters höjd!

Vi kommer att hinna med 5 skidpass innan sprinten imorgon, inte världens bästa uppladdning men det ska bli skoj att få åka. Motståndet är hårt, både Canadas och USAs landslag är här, men det är inget jag bryr mig om, jag är här för att ha skoj, jag kommer att köra skiten ur mig och räcker inte det till för att bli bland de 30 första så gör det inget.

På söndag åker vi vidare till Canmore, tur är det för väderprognosen säger -39 grader här på måndag, Canmore kommer att bli kallt, ca -20 men det är ju 19 grader varmare än här så känns fel att klaga :P

Dagens väder är -16 grader och strålande solsken!

Jag vill passa på att än en gång gratulera Hanna Falk och Patrik Johansson till finfina prestationer! :)

Imorgon kl 10 startar första åkare, min starttid vet jag inte än..

Denna bild visar hur bekvämt man bor här, man åker skidor ända till Hotellet, eller till resturangen om man vill dit eller till baren. Det pistas mitt inne på Silverstars gator!

Skidstadion

Thomsen och Camille

Utsikt från bilfönstret , detta är en del av den öken som vi åkte igenom.

   Hej,

Vad har hänt sedan förra uppdateringen, jo jag har bytt jobb, två gånger.

Jag gick från städjobbet, jobbet som för övrigt gav oss alla näsblod och torra lungor, starka kemikalier vi andände. Från städjobb till jobb i butik, en längdbutik, jobbet där blev långvarigt så stannade i 5 timmar, dagen efter sa jag upp mig och bytte till mitt nuvarande jobb. Så nu är jag skidinstruktör! Har än så länge bara hunnit med en instruktionsdag, blir mer jobb snart. Simon har hunnit med en dag som instruktör, och han fick finfrämmat, han lärde Trevor Linden åka skidor. En storstjärna från NHL laget Cannucks. Så jag ser fram emot att hjälpa nästa kändis! :)

Jag har också hunnit med att vara tränare för min Canadensiska klubb, jag har numera hand om en grupp på 20 tjejer och killar, jag är deras coach, riktigt roligt!

På tal om kändisar, Whistler är en kändistät ort, personer som Bill Gates, Paul Stanley (sångaren i Kiss), Timberlake med flera har stugor här. Paris Hilton var här i veckan! Så det duggar tätt av denna typen av människor, och mer lär det bli!

Jag har fått svensk tävlingsdräkt av förbundet, dom ville att jag skulle göra reklam för dom i Whistler, och det gör jag mer än gärna.

Jag har hunnit köra en Time trail mot några Canadensare, en testtävling med andra ord. Jag piskade dit de kaxiga Canadensarna med 1 min och 40 sek. Ärligt talat så gjorde jag mitt livs lopp, har aldrig någonsin haft en så grym känsla i kroppen! Så nu har jag blodad tand!

Nu vill teamet som vi tränar med ha med mig två veckor, först några dagar i Silverstar där det är två tävlingar, sprint skate samt 15 km skate. Sen vidare direkt mot Canmore för träning och tävling, 2 st klassisk sprint samt en 15 km i klassisk stil. Jag är så sugen, måste bara se över min ekonomi och kolla med jobbet om jag får ledigt.

Och det är inte vilka tävlingar som helst, det är Canads uttagningstävlingar inför OS, så all elit är på plats. Inklusive en del av Skövdes elit! ;)

En av killarna som jag och Simo tränar med hoppas på en plats i OS laget, han påstår att det inte är helt omöjligt för honom. Men något som idag var omöjligt för honom var att slå mig i spurter, jag piskade till honom på alla försök han gjorde, efter en stund gav han upp. Skoj skoj skoj!

Har haft en underbar dag i slalombacken också, strålande sol och fina backar. Så jag och Mattias passade på att ta lite snygga bilder och skicka till vår sponsor Somewhere.

Snö har vi fortfarande gott om, här ser ni hur mycket jag sjunk ner i offpisten.

Mjukt att falla är det också!

Innan vi åkte hit så tryckte jag och Mattias upp sex st egna tröjor, för skojs skull! Gissa om dom är populära, vi var ute och träffade folk med Maria Lundberg häromkvällen, Maria är HeadCoach i Nordic Ski Club Whislter. Gissa om vi hade tillfälle att sälja dessa tröjor då, två personer kom fram till mig och ville köpa tröjan, varav den ena var en tjej från Playboy, häftigt tyckte vi grabbar! Så nu har jag hennes nummer och skall försöka fixa en tröja åt henne i storlek SX, tight skulle den sitta så min dög inte. Jag pratade med henne igår igen och sa att det kan ta lite tid att få över den, det var mer ett försök i att hon skulle säga att jag skulle strunta i det. Men icke, hon svarade med att hon var här hela säsongen så det är väl bara att försöka lösa detta på något sätt :P

Men kravet på att jag fixar henne en tröja borde vara att hon måste ha den på sig i ett wet t-shirt omslag i någon trevlig tidning :D Haha

Här har ni våra tröjor:

Allt för mig denna gång!

Peace!

Nu har jag åkt två pass skidor, ett idag och ett igår! Callaghan är riktigt fint, helt kanon. Lördag, då var vi där hela gänget, jag, Simon, Camille, Thomsen och deras tränare Lee. Ett trevligt träningspass i fin miljö och mycket snö. På toppen av Callaghan är det 5 meter snö, jag förstår inte hur det kan bli så mycket snö. Var tyvärr aldrig så högt upp så vi såg detta, det får bli en annan dag. Men på vissa partier på banan var det så myket snö att du hade snö till axelhöjd vid sidan av bädden. Häftigt!!!

Idag var jag där själv med Canadensarna, ett lugnt och härligt pass i solen, tro det eller ej men den valde att kika fram lite idag. Har också hunnit med 2 timmar i backarna.

Känns skönt att få komma på snö, vi hoppas på fler pass under i veckan :D

Och här två bilder från Whistler Mountain!

Här kommer lite bilder, bilderna är utspridda tidsmässigt i fall att ni undrar vart snön är. Mer bilder kommer imorgon, ska fota i mängder imorgon då vi gör årets första skidpass i Callaghan :D

  Trycket på dalskidan

  Grillmaster Mattias Grabbarna var trötta!   Jobbet.  

Alla tre :D

Hej igen, nu var det ett tag sedan jag tog mig tiden att skriva. Vet inte vad jag skall skylla på, att säga att jag inte har tid vore att ljuga, att säga att jag inte har tänkt på det är också att ljuga, att säga att jag har varit lat, ja kanske…

Jag trivs, stormtrivs, vilket underbart ställe detta är!  Vi verkar prickat in vår resa perfekt, vädret har slagit rekord för Whistler, rekord i snömängd under november månad, och lägg märke till att det bara är den 20 november.

Uppe på berget är det hela tre meter snö, försök att förstå hur mycket det är, tänk dig att du har snö till nocken på din enplansvilla., gissa om det är mäktigt att se?! I dalen där vi bor har det snöat och töat i omgångar, men nu har det snöa konstant i ett helt dygn, så från barmark till drygt 80 cm. Tänk om det skulle hända i Sverige, då skulle hela samhället kapsejsa. Här funkar allt som vanligt. Var ganska liten då, men 1995 var det väl snöoväder hemma, hur mycket snö föll det då? Känns som om det vore i samma nivå!

Nog om väder och vind, vad händer på dagarna. Dagarna ser ut på följande sätt,  jobb och jobb. Försöker att hinna med träningen, men det har varit svårt den sista tiden, särskilt när det snöar som det gör, de öppnar skidanläggningen nu till helgen, då ni :) Det ryktas om att det skall vara dryga 3,5 meter snö på Callaghan!!

Jobbet, då städar vi, och jag kan meddela mamma, pappa, farmor och farfar att nu ligger ni i lä, om det är något jag kan riktigt bra vid detta laget så är det att städa, och fort går det, riktigt fort. Bädda sängar lika så!

Vi har varit inne i riktigt stora hus och städat, ett av husen har en egen liten golfbana på nio hål. Husen som vi städar är ganska dyra, runt 8 och 12 miljoner*, så ni kan ju tänka er…

Jobbet som städare blir inte långvarigt, jobbar sista dagen imorgon hoppas jag, chefen ville inte att vi skulle sluta, han ville höja vår lön från 11 till 16 dollar om vi kunde tänka oss att stanna kvar, men icke. Nästa jobb blir istället som skidinstruktör och skidförsäljare, har två jobb nu så måste välja ett av dessa. Det roliga med det hela är att jag märkt att jag står i ett förhandlingsläge, båda verkar vilja ha en svensk skidåkare i teamet. Förr om åren har dom fått lära sina nyanställda att åka skidor innan de kunde börja lära ut till andra, så jag och Simon känner oss ganska duktiga här, i alla fall än .

Första skidpasset blir i helgen, detta med ett gäng riktigt duktiga Kannucker, ska bli riktigt skoj. Och säkerligen jobbigt!

Har haft en dag i slalombacken också, de har redan öppnat en del av anläggningen, nu har jag inte så mycket att jämföra med men vilka backar, oj oj oj.

En annan rolig sak som hänt är att Mattias trillat ner från vårat tak. Det är nämligen som så att vi är i full gång med att samla snö för att bygga Canadas största snögubbe och längdåkare som vi alla är (utom Mattias men han anpassar sig) så vill vi inte lämna något åt slumpen så vi bestämde oss för att skicka upp Mattias på taket, för vi fick ju verkligen inte missa någon snö. Vi uppskattar takets höjd till cirka tre meter. Jag och Simon står på backen och skottar, rätt som det är så hör vi någon som skriker ut ett långt shiiiiiiit. Då visar det sig att Mattias trillar ner. Han faller tre meter och landar på ryggen, inte kul! Men det tyckte vi, skadeglädjen kom fram, tyvärr kanske men attans vad vi skrattade. Som tur var kom Mattias undan med ett ömt knä och trasiga byxor.

Imorgon lovar jag att lägga upp bilder så att ni år se lite av snön J

Och ni, när jag säger att husen kostar 8-12 miljoner så menar jag givetvis DOLLAR!!

Trevlig helg på er!

Jag fick en tanke, en tanke som stör mig fruktansvärt mycket, det känns så fel att det är som det är. Tanke slog mig lika hårt som högern Ingemar Johansson gav Floyd Patterson på Yankee Stadium i New York 26 juni 1959. Tanken föddes när jag gick runt i Whistler och insåg hur sjuk mycket pengar som flödar här, husen, bilarna och lyxkonsumtion. Många av personerna som lever med lyxen i Whistler är filmstjärnor och artister, personer som tjänar pengar på att synas, på att underhålla andra. Det som nu retar mig är att det finns idrottare som får ta av eget sparat kapital för att kunna åka och tävla i ett OS, det finns till och med idrottare som inte har råd att ta sig hit, detta gäller främst individuella idrottare.

Vad är nu likheterna mellan en individuell elitidrottare och en skådespelare? Båda tränar stenhårt för att prestera så bra som möjligt, för att prestera när det gäller, båda är förebilder för andra människor, båda syns i media, båda är officiella personer, båda två får människor att sätta på tvn och följa deras äventyr, båda två får människor att betala dyra biljetter till olika evenemang som vederbörande medverkar i, båda två bjuder på show!

Nu till olikheterna, elitidrottaren för ingen lön av Olympiska kommittén för att denne gör OS till den folkfest det är eller av tv bolaget som sänder showen som denne bjuder på, skådespelaren får lön från sitt tv bolag för att den gör sin show.

Jag anser att en idrottare bjuder på lika mycket show som en skådespelare gör, men detta utan att få betalt för det. Alla idrottare borde under stora sammanhang så som OS och VM för en ersättning, och denna ersättning skall vara lika för alla idrottare. Ingen skall få mer än den andre utan alla skall dras över samma kam.  I dagsläget känns det som om tv bolagen glider med på en räkmacka bakom idrottaren, utan duktiga atleter skulle det inte finnas några tittare och tv bolagen skulle få en kraftigt reducerad inkomst om de inte sände idrott. 

Tänk om detta skulle ändras, att atleterna skulle få lön, lön för att synas i tv, tänk vilken utveckling, en utveckling av idrottaren. Tänk vad mycket mer tid den elitaktive skulle kunna lägga på sin sport, att enbart kunna fokusera på sin idrott och inte behöva tänka på den ekonomiska biten skulle göra sporten ännu bättre, våra atleter skulle bli ännu mer underhållande.

Elitidrottare är mer än bara idrottare, de är också skådespelare, om än på ett lite annat vis men båda visen bjuder på en show, en show som är värd sitt ekonomiska stöd.

Skådespelare eller inte...

Vad tycker ni om min tanke, skriva gärna en kommentar?

/ Emil

Tiden går fort, nu har vi varit i stora landet Canada en hel vecka, för stort är det, så stort att det kan titulera sig som världens andra största land, detta är kunskap som min kära farfar givit mig.

Veckan har innehållt blandade saker, vi har stött på första svensk, vi har varit på jakt efter jobb, vi har tränat, vi har fått tränigsverk, vi har fått ögonmassage, och vi har stött på en hel del skit, dock inte den skit du som läsare just nu tänkter på, utan ta ordet för vad det faktiskt är. Vi har stött på mängder av skit, och inte vilken skit som helst, utan björnskit, eller om man väljer att kalla det björn spillning. I alla fall, under löpturen mot fjälltoppen (den fjälltopp som vi aldrig nådde), så sprang vi förbi flertalet skithögar, jag trodde ju "skit" hårt på att det var skit från något "vanligt" djur så som älg eller något, Karlsson däremot gick och var rädd att det var björn, jag tyckte mest att han snackade "skit", visst finns det björn tänkte jag men inte så nära bebyggelse och framförallt inte i den mängden som vi hade sett, vi släppte i alla fall detta med skit för ett tag...

Dagen efter gick vi ut på en promenad i det soliga Whistler för att få lite ögonmassage, för det kan jag lova att man får här, vilken natur. Vi bor i en dal med 2400 meter höga bergsmassiv runt om oss, dessa är klädda med vit fin snö. Under vår mäktiga promenad så träffade vi en svensk, skönt att få snacka med någon mer än Karlsson, nej då, jag trivs mycket bra i hans sällskap. I alla fall, vi pratade en ganska lång stund med svensken vid namn Jonas. Efter ett tag så började vi berätta om träningspasset mot toppen, just precis, den vi aldrig nådde. Han ser lite förvånad ut, han frågade om vi inte visste att backarna var avstängda för tillfället. Nej, svarade vi osäkert och undrade givetvis varför. Då säger Jonas att det är på grund av alla björnar, de har nämligen sökt sig väldigt långt ner i dalen mot vanligt, detta påg grund av det bistra vädret som varit uppe på höjderna.

Nu fick jag äta upp att jag inte trodde på Karlsson, det var bara att bita i det sura äpplet och inse att man haft fel. Karlsson blev nöjd, jag blev mindre nöjd och båda blev lite konfunderade. Nu när vi går ute så spanar vi hela tiden ut i skogen, tänk vad häftigt att få springa på en björn...

Jobb, kanske den tråkigaste biten i det hela men den viktigaste. Ser ut som om vi har fixat detta redan, vi har blivit erbjudna jobb som städare. Vi har som sagt bara blivit lovade, vi kan ju inte vara säkra på att det går i lås fören vi står med kvast i händerna, på fredag får vi veta mer om detta.

Vi har eventuellt blivit lovade att få gå på NHL match, Vancuver möter...ja, det har jag visst glömt bort, 26 december var det iaf. Då skulle vi åka buss ner, titta på matchen, äta mat och sen hem, detta totaly for free !

Jag har ockå varit i kontakt med Whistler Nordic Clubs Head Coach, hon vill ha mig som ledare i klubben, tycker att detta låter som en väldigt fin erfarenhet så jag kommer förmodligen att nappa på detta erbjudandet. Hon skulle också presentera mig för ett så kallad "undergrupp" till det Canadensiska landslaget, hon trodde att det fanns en möjlighet för mig att få vara med dem och träna, kanske inte varje pass men ibland. Jag hållar tummarna!!

Ni där hemma ligger säkert och trycker på snooze knappen och önskar att jobbet började en timma senare, jag kan då meddela er att jag tänker krypa ner under täcket och sova.